Jag ser...

Hösten är här nu med besked och då är det alltid lite så för en butiksägare att den möter advent och den kommande julen.

Hösten måste gå hand i hand med advent för att man ska hinna inspirera och för att folk ska hinna fundera och köpa det som de vill ha inför stundande advent...

Som ju inte alls är långt bort i tiden nu.

Dagarna går fort. 

Veckorna går fort.

Månaderna...

Tiden...

Så nånstans där måste man stanna upp och fånga stunden.

Och det gör jag ändå ofta tycker jag, fast andra kanske har en annan åsikt om det för jag stressar ju en hel del, mitt jobb tar aldrig slut och jag skulle kunna jobba dygnet runt, men nånstans måste man sätta gränser....(svårt det där..)

MEN, eftersom jag älskar att vara i årstiden så känner jag ändå att jag fångar mycket av det som är NU.

Jag ser årstiderna väldigt tydligt och väldigt mycket, jag känner dem och jag inspireras av dem.

Hela tiden.

Till någon slags max känsla av det som finns att jobba med och ta in här och nu.

Idag har jag njutit av hösten i skogen, med lätt regn över mig och en skog som bara levererar av fridfullhet och överdådig höst.

Jag ser, när jag springer, löven jag skulle vilja plocka och binda en krans av, jag ser ormbunksbladen jag skulle vilja klippa i fång och sätta i mina lerkrus med ljusslingor i, jag ser nötterna som trillat ner från träden som jag skulle vilja plocka och limma på kransar och lägga i ljusstakar.

Jag ser snöbären små och vilsna längs vägkanten på skira grenar. Jag ser nyponen som brinner röda och jag ser äpplena som finns kvar på marken efter att fåglarna varit där.

Jag ser hortensiorna som fluffiga rosavita höstmoln i regnet, jag ser kastanjelöven som är som en eld på sin krona.

Jag ser vattnet som är mörkt och stilla där träden speglar sig i höstprakt även om de är dova där i vattnet när solen inte lyser...

Jag ser ensamheten i skogen och jag älskar den.

Kanske för att jag vet att jag inte är ensam.

Kanske för att kontrasterna till det kalla fuktiga och förmultnande finns hemma i ett tryggt hus med värme, ljus och familj.

Jag ser så mycket och jag är här och nu.

Fast att tiden går så fort tar jag stunder 

av att vara här och nu.

 Och mitt i all den höstkänslan finns det plats för advents sakta intåg av saker.

Som stjärnan som nästan sålde slut direkt, som nätgranen som jag aldrig hann lägga in bild på här innan den var slut.

Och idag for jag upp till butiken och fotade denna granen.

Så himla läcker att bara fylla med vacker mossa och lite bär...

Kanske en ljusslinga.

Kanske vill man plantera i dem.

Kanske...

Möjligheterna är många.

Med allt. Det gäller bara att se det.

Den gröna ljungen nedan hur fin är inte den...

Det finns så många fina ljungsorter nu för tiden.💚

Idag bakar jag äppelpaj, fotar varor, tvättar, gör världens godaste lasagne som ska puttra två timmar innan man ens ska lägga ihop den och in i ugnen.

Jag gör höstkänsla saker.

Jag gör en vanlig söndag som inte alls är vanlig eftersom den aldrig kommer igen.

Kram till dig.

💚