Fortsättning...

 

Denna härliga poncho kom till butiken igår.

Så snygg och perfekt när man vill dra på sig något som värmer lite och inte blir i vägen som en stor kofta ibland kan bli...

Älskar tunnare värmande plagg som inte stör händerna när man ska jobba...

Men den är också så fin att bära när man vill känna sig snygg och klädd!

Hej fina läsare!

Vad glad jag blir när ni skriver en rad...

Det är mest annars på instagram man får feedback numera, men jag uppskattar när det händer här också mycket, mycket ska ni veta...

Tack!

Idag började jag dagen hos doktorn.

Alltså jag är så tacksam för den omtanken och hjälpen jag får nu.

Att man känner att de bryr sig. Och inte som i helgen tex på jourmottagningen när man kände sig lite dissad..."det får din vårdcentral hjälpa dig med."

Eller när ska komma till infektion och man inte var välkommen...

Det är tufft när man är sjuk.

Man blir desperat.

Nåväl. Jag gick till doktorn när de öppnade. 

Det kändes så omtänksamt att veta att jag var välkommen utan tidsbokning för  att de skulle titta till mig hur jag mådde och vi skulle diskutera vidare åtgärder och tankar runt detta som händer.

Hos doktorn nu på morgonen så trappades dosen av medicin upp som ska stoppa den kraftiga allergiska reaktion jag har i min kropp.

Sen fick jag utskrivet mera att hämta ut på apoteket och anvisningar inför helgen och kommande nio dagar.

Hela tiden med orden, blir du sämre under dagen, bara kom hit! Vi är här till klockan fem idag.

(tack! tack! tack!)

Och kom gärna hit på måndag eftersom det är som det är nu så det är bara att komma så får vi se hur du mår och stämma av...

Blir det akut i helgen att du får svårt att andas så självklart ringer du 112, annars försök ta det lugnt när dessa reaktioner tar över kroppen. 

Den medicinen jag fått nu idag, det är samma de skulle gett mig på sjukhuset så det finns inget mer att göra just nu.

Så alltså den paniken jag kände inför en annalkande helg den har dämpats för nu känns det som att nu gör vi ändå allt vi kan för tillfället... Jag tar högsta doserna medicin för detta för att lugna och stabilisera det som händer i kroppen och att veta det fast man är oerhört dålig emellanåt känns trösterikt.

Så det är läget...

Igår vid nio fick jag en sån där hemsk reaktion i kroppen igen som bara varade och varade och detta är timmar vi pratar om..., och fast att jag hade medicin med mig hem från läkaren, upptrappning från fjorton tabletter till femton tabletter så hjälpte det inget, det lugnade inte symtomen alls...

När jag vaknade på morgonen kände jag sån frid och lugn i kroppen...

Dock ganska snart satte det igång med mindre symtom igen men sen kort efter så satt jag hos doktorn och drack 16 tabletter upplösta i vatten...tack för vården!, och just nu råder ganska frid i min kropp.

Jag vet inte hur många gånger jag sagt sista tiden, "Nu känner jag mig som en normal människa och det är så skönt! Tack gode gud!"

Sen har det bara gått en stund och så kan jag helt plötsligt bli sjuk igen. Det går sååå snabbt i kroppen, man fattar det knappt...och det är väldigt otäckt.

Allergiska reaktioner kan ju snabbt bli riktigt illa.

Men nu hoppas jag på detta och jag vet att jag har medicinen över helgen jag ska ta och jag slipper känna panik över att vara totalt "utlämnad" utan något som "räddar mig" eller "håller ihop mig".

När man ser denna bild nedan som vi tog för ett par timmar sedan så tänker jag att jag ser verkligen inte sjuk ut...

(och här är jag fullproppad med medicin och känner mig bra också! Jag har bra timmar och dåliga timmar!😊)

Men så är det ju...

Man ser verkligen inte allt som känns inuti eller hur?!

Något att bära med sig och tänka på...

I många sammanhang i livet så vet man aldrig hur en människa mår innanför det vi kan se...

Ponchon/tröjan är i alla fall jättesnygg och rekommenderas det varmaste.💗

Jag önskar Dig en fin dag och en bra helg

💗