En dikt.

Vintern biter sig fast och hoppet om våren består.

Idag känner jag för att dela med mig av denna dikt som jag råkade läsa för några veckor sedan.

Den är vacker och annorlunda och den träffar något i hjärtat på mig.

Den är känslosam, konkret, praktisk, kärleksfull, drömmande och realistisk.

Den får mig att le och den får mig att nästan fälla en tår också...

Den är mycket och inte lik många andra...

Och den är skriven av Kristina Lugn...

Du ska få ett Panoramafönster

Du ska få ett

panoramafönster

i barnbidrag.

Stjärnhimlen ska vara 

din vardagsrumstapet

och Mozart ska skriva musiken.

Du ska få ett hem

som älskar dig.

Du ska få ett sinne

för humor

Och Strindbergs 

samlade verk.

Och alla mina barnbarn.

Min present till dig

är att du ska tala många 

språk och tåla all

slags väderlek.

Du ska få god

 markkontakt och 

svindlande takhöjd

med stuckaturer.

Du ska få ett liv som

förlåter dig allt.

Klar i tanken ska du vara

Och stark i känslan.

Du ska få ha roligt.

Allt detta står i 

hemförsäkringen.

Du ska få vara i fred.

Mitt underhållsbidrag

till dig är att du aldrig

någonsin kommer att 

sluta hoppas.

Du ska få ett modigt hjärta.

Och ett dristigt intellekt.

Och ett gott omdöme.

Den du litar på

släpper inte din hand.

Min julklapp till dig

är att om du faller

så ska medmänniskorna 

glädjas åt att 

få ta emot dig.

Ett vänligt leende 

ska gå genom hela din resa.

En frisedel ska jag

sända från

min ensamhet.

Du ska inte få 

ärva någonting

alls av mig.

Men du ska få

alla pengarna.

- Kristina Lugn -

Men alltså...jag tycker den är så bra denna, på flera plan.

En av mina nya favoritdikter.

💜💜💜

Jag tyckte det passade med en dikt idag när vi tänkt på hälsan och besökt doktorn och fått en rejäl penicillinkur.

Ibland är man bara tacksam och tankfull.

Kram