Ibland glöms den liksom lite bort...
Den där enkla klassiska hederliga, men ack så goda sockerkakan.
För det ska vara diverse smaksättningar, toppingar, nyheter och sensationer och nya smakupplevelser...
Idag blev det dock denna klassiker.
Sockerkakan.
Detta receptet har följt med mig i många år och den är så god, mjuk, len, saftig och alldeles alldeles lagom...
Inte alls dumt heller att den dessutom matchar hösten så bra OCH den fina guldiga termosen från House Doctor, (min nätbutik)
Det är lövhögarnas tid och det är härligt.
Jag älskar det.
En annan som älskar hösten är Ernst.
Här är ett litet citat om just den årstiden från Ernst och hans nya bok "Året med Ernst"
"Man får tända ljus och lampor tidigt på dagen och kura så där lite lagom"
Just precis!
Började läsa en så spännande bok igår, den kommer att hålla mig fången ikväll...
Älskar bra kriminalromaner.
Hösthälsningar!
5 kommentarer:
Jamen, vi slår ett slag för sockerkakan, tycker jag! Den gamla, hederliga, som barndomens tanter bakade och som barnen kan baka själva när de blir sugna på att baka något! Ja, och vi slår ett slag för Ernst också, tycker jag! :-)
Kram // AH
Så fint fat! Ser god ut din höstiga sockerkaka!
Fina bilder, kram Suss
Visst är det ju så att den gammeldags hederliga sockerkakan har liksom glömts bort, du har helt rätt !! Men den är god,med en kopp kaffe...mums..Ha en fin dag Kraaam Anette
Så fint. Vilken bok är det du läser...gillar också kriminalare.
Kram Liselott
Hej Liselott!
Jag läser Styckerskan från Lilla Burma av Håkan Nesser.
Tips tips!
Kram!
Skicka en kommentar