...

(En liten bild från vår klädhörna i butiken)

Igår satt man som klistrad vid TV;n hela kvällen...

Tittade om och om igen på ganska mycket samma bilder men kanske är det det man måste göra för att försöka förstå vad som hänt...

För nog har väl de flesta av oss tänkt; När händer det oss...

Och så händer det och man känner sig förlamad av sorg...

Fullständig tomhet...

Samtidigt mitt i sorgen blir man så varm i hjärtat av alla dessa människor som visar sin medmänsklighet och vill hjälpa till och öppnar upp sina hem och ställer upp för att hjälpa till på alla möjliga sätt.

När världen visar sin kalla och hårda sida blir den också extra stark av alla som ännu mer visar kärlek och kamp och styrka mot hatet och terrorn.

Idag är trots allt och alltid en ny dag (även om man önskade att man drömt det där igår när man vaknade) och att komma till butiken och bara få sig ett skratt som gav mig tårar i ögonen hur underbart skönt var inte det när man egentligen bara känner sig ledsen och liten och hjälplös i denna värld man inte förstår....

Det finns så mycket att skriva om detta men jag känner också att det är inte min sak att skriva så mycket om det här...

Stor kram från mig och hoppas ni får en fin dag med kärlek och gemenskap.

💜💜💜