Det stora i det lilla



 

Det är nästan lite drömskt där ute...

 

 

Där ute där en del av rosorna redan börjat blomma över och trädgården går in i högsommarläge.

 

Det är sommarmagiskt på något sätt och det är bara att andas lite extra djupt och ta in allt det vackra.

Att det går mot semester där nånstans längre fram i tiden och att de ljusa nordiska kvällar som inget går upp emot är här...

 

Det är allt på en gång och det är bara så vackert...

 

Hur mycket kan man tycka om några betydelselösa stenar...

 

Kanske tycker jag så mycket om dem

 för att det är Du som plockat dem.

Kanske för att de är minnen

 av en annan sommar som aldrig kommer igen.

 

Ni vet det stora i det lilla...

 

 

 

Det börjar vissna men ännu blommar det.

Och sommaren är fortfarande lång...

 

Så är det.