söndag 29 januari 2012

Idag...

Vallåsens skidanläggning

För två år sedan stod jag nedanför den här backen och tänkte fy f.., jag kommer aldrig att våga åka slalom! (men egentligen ville jag ju, det vara bara rädslan som stoppade mig!)

Sen åkte vi till Dalarna förra vintern och jag åkte då skidor i tre dagar.
Tog så mod till mig, -äntligen, svalde stoltheten och rädslan, med mycket, ja många års påtryckningar bakom ska tilläggas!!

Och sen idag har vi tillbringat dagen här i denna backen....
Här där jag tidigare stod och våndades fullkomligt över att inte våga fast resten av familjen åkte (sambon och de två barnen), och hade så himla roligt!

Så ja, rädslor är ju till för att övervinnas, (det är bara det där att våga...) och jag är så himla stolt att jag vågade till slut och fortsätter! Har tom köpt egna slalomskidor och pjäxor för nu ska det minsann åkas VARJE vinter!
Vintern får helt klart en annan dimension med skidåkning inbegripen!

Härligt härligt att det inte är för sent att våga saker man fruktat...
Så du som tvekar som jag gjorde, våga våga! Du ångrar dig inte!


Som tur var så fick huset sig en storstädning igår så att man bara kan njuta av kvällen nu...
Och vila den trötta kroppen, får nog blir det en del vurpor, även om jag tycker det går riktigt galant*haha*...Man är ju bara nybörjare!

 Olivias favoritläshörna...

Nu ska jag göra varm choklad och bara njuta!

Hoppas ni också har haft en riiiktigt skön helg!
Kram Mariette

12 kommentarer:

Malin`s Diner sa...

Vilken härlig dag ni verkat haft! Blir tyvärr ingen skidresa för oss i år. Synd, då barnen åkte för första gången förra året. Hade varit bra att hålla i gång det. Kanske kan bli på Vallåsen i stället. Men hyr de ut skidor där? Har inga egna.

Kram Malin

Limestone by the Sea - Victoria sa...

Det är verkligen jättekul med skidåkning. Vi längtar nu till v10 då vi åker till Sälen. Barnen kör så det ryker så nu börjar det bli svårt att hänga med:) kram

Rut och Signe sa...

Härligt! Första gången jag åkte var jag 23 år. Det slutade med skoterskjuts från röd backe och avslitet ledband i knät! Men jag åker igen sedan några år och det är så roligt. Vi åker nästan varje år till Sälen eller Kläppen. Toppenkul. Vi åker 8 mars i år igen med kompisar denna gång. Ska bli jätteroligt.
Ha det gott, Marie

Norregård sa...

Vad härligt!
Vi har varit iväg & köpt nya skidor till J idag:)
Blir en weekend nästa vecka & sen ska vi till Trysil i mars!
Det är så kul:)

Kram Malin

Norrfrids Eija sa...

Vi är ju så lyckligt lottade att vi har en slalombacke alldeles i närheten, men jag har alltid ursäkter för att inte åka...lilleman måste ju passas osv. Men sanningen att säga så vågar jag inte! Har testat lite på gården, men jag kan inte förstå hur man skulle kunna lyckas stå på benen i en starkt lutande backe...vilka våghalsar ni är! Så modigt av dig att bara kasta ut dig i backen!
Eija

Vintage House sa...

Fantastiskt härligt det ser ut, vi har 10 min till Hestra och när jag lärde mig åka snowboard var vi ofta där och så härligt..
Kul att du vågade jag är glad att jag gjorde:)
kram
sandra

Vita Vardagen sa...

Jag bara älskar din lampa! Vart är det nu den är ifrån? Vet att du skrivit det tidigare men jag har helt glömt det.
Vilken härlig dag ni verkar ha haft i backen :)
Kram Johanna

Mamma C sa...

Vilken fin dag i skidbacken.Förstår att du känner dig stolt som vågade.
Kram Mamma C

Monica, Blogg Betongkrukan sa...

Hej,
Grattis! Bra gjort! och jag kan bara hålla med! Visst är det något extra med skidåkning, utförs.

Vi har hunnit med en tur i vinter och snart bär det iväg, igen!

Ha det gott!
Hälsningar monica

Jenny sa...

Hej Mariette!
Vad bra att du vågade övervinna rädslan!

Själv har jag aldrig stått på ett par slalomskidor men kan tänka mig att det är härligt att susa ner för backarna:)

Underbara bilder från ert hem!

Ha en bra dag,

Kraam Jenny

gamla skolan sa...

Låter som en riktigt härlig helg ! Visst ska man våga utmana sina rädslor , bra jobbat !
Kramar // Susanne ♥

Anonym sa...

Vad härligt att du vågar! Jag har fortfarande inte vågat.
Ha en skön semester.
Kram Marita i Björkhagen