lördag 24 juni 2017

Midsommar 2017


Det kom en midsommarafton som inte blev som man tänkt sig.

Den kom med sorg och stor chock och en flagga som först hissades och sedan sänktes till halv stång.

Du som är borta Du fattas oss...
Ingen kan ta din plats för den var självklar.


Med stor sorg i våra hjärtan valde vi ändå att åka hem till de vi var bjudna till denna midsommarafton då det hos dem finns plats för både skratt och tårar och det kändes bättre att åka iväg och prata om allt än att bara sitta hemma och vara ledsen, Tillsammans är man ju så mycket starkare ibland. Och att prata kan vara så mycket bättre och är det man behöver när det är så att man vill och orkar.
Och riktiga vänner är det finaste man kan ha.



Det konstiga är att när döden uppenbarar sig blir livet så mycket tydligare.


Aldrig är sommar regnet så välsignat mot ansiktet som då, aldrig har gräset varit grönare och aldrig har väl blommorna varit mer lysande än när döden kommer hastigt och nära.
Döden ställer allt på sin spets och gör livet glasklart starkt och smärtsamt.

Men det är så svårt att förstå...
Det bara är så. Oundvikligt oåterkalleligt...



Välkomstdrinken som fixades var Leilas Jordgubbsmojito.
Så god och frisk och "myntig"))

Fram med kitchen aid mixerstaven för att krossa is...


Jag tittar och lär...😉


 Alkoholfri Jordgubbsmojito till ungdomarna.
😍


 Vilken regnig midsommar vi fick i år...
Inte kall men blöt.
Tur man satt inne och hade det gott.


Lite sånt där som är till mat och drinkar,↓
(Men jag var chaufför jag)💗



Man kan skratta och le men gråta och sörja inombords....
Jag har väldigt nära till både och,
 på gott och ont ibland...

Och vi blev såååå bortskämda så vem kan låta bli att bli varm i hjärtat.
Jädra så bra mat ni lagar här i detta hus alltså!
Det finns inte ord (bara beundran!)


Kycklingspetten var fab! Och oxfilèn orkade jag inte ens smaka för jag åt för mycket av laxen med den gudomliga såsen också...haha..plus allt annat smått och gott...


Våra fina vänner.
Tack för att ni finns.





 Bland det svenskaste vi har är väl midsommar.
Då blir man nationalistisk om någon dag.


Nu säger jag hej och kram och med många tankar om livet och om du som är borta så gråter jag lite igen...


Ha en fin kväll.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Beklagar er sorg. Så trist när sådant sker. Stor varm kram
Helene

Tulipa sa...

Kram till dig Helene.