Om ni visste vad alla era snälla hälsningar betyder.
Tusen tack.
Vi mår bra. Vi klarade ju oss oskadda, enda synliga tecknet är små små skärsår av glassplitter i ansiktet, och det är ju inget. De som tillverkar bilrutor åt Volvo gör ett bra jobb! Och jag är också tacksam att jag körde en rejäl bil och ingen liten...
Jag kan säga att jag har aldrig blivit så kramad av mina barn som igår. Man tror man har varandra, men det är ju ingen självklarhet. Det blir man varse när något sånt här händer. Och man tänker mycket...
Vi har också pratat mycket om det. Jag minns det på ett sätt och Eric minns det som att ett regn av glassplitter kom över honom. Jag tror aldrig han såg älgen, det var ett ögonblicksverk och en smäll.
Igår var vi iväg för att leta efter bilen, jag visste inte vart de tagit den och hade fler saker jag ville ha därifrån. Vi körde samma väg som jag gjorde den kvällen och nu på dagen såg vi tre älgar. Hur ska man våga köra i mörkret i fortsättningen? Det går ju inte att undvika, men kan jag kommer jag att undvika det. Undvika att uträtta ärenden efter att mörkret fallit i alla fall.
Bilen ville jag också se för att jag minns inte så mycket från kvällen hur det tog.
Minns bara krossade rutor och att en stor tuss av älgen satt i bakdörren! Små detaljer som fastnat, men jag minns ingen helhet. Det är väl det som kallas schock.
Så vad lär man sig? Man lär sig att vara glad för det man har. Jag kan säga att idag hade jag inte haft något emot att gå till kyrkan (och jag är inte religiös)...
Jag hoppas att tankarna av tacksamhet kan stanna kvar riktigt länge, vi behöver nog alla bli lite påminda om värdet av livet ibland... Man har ju ett uttryck Tack Gode Gud, och det säger jag med.
Tusen tusen tack för att ni skriver och bryr er.
Det var en del tårar när jag läste hälsningarna igår.
Kram Mariette
.jpg)
22 kommentarer:
och nu sitter jag här och gråter igen....usch så fort det kan gå! Min väninna och tillika din gamla skolkompis tror jag det är, krockade oxå med en älg på 117 för bara nåt år sen...en kvart tidigare satt vi och pratade i telefon...stunden efter small det...hon klarade sig oxå oskadd tack och lov...det enda jag kan säga är att efter jag låg efter den bilen som smällde med älgen så såg jag älgar ÖVERALLT även där det inte fanns älgar, dom var överallt när det var mörkt...det var väldigt otäckt men det gick över....som sagt bilen är en bit plåt, huvudsaken det gick väl med er...Kramar Ulrica
Skönt och se att ni mår bra, det får mina tankar att börja vila lite!
Jag har tänkt mycket på er i helgen och senast idag när vi skulle ta oss hem efter en middag hos svärföräldrarna tjatade jag på gubben stup i kvarten om att sakta ner, livrädd för älgar och rådjur:(((
Du gör klokt i att göra dina ärenden när det är ljust, iallafall så mycket man kan.
Fler borde tänka på det....
Ta hand om er nu...
Kram
Marianne
Jag har inte kikat in hos dej i de sista dagarna och missat det som hänt. Jag läser och ryser så håret reser sej. TÄNK vad ett ögonblick kan ställa till med... Och TÄNK att det finns änglavakt!!!
Tack Gode Gud för det och att det slutade lyckligt ändå! Men säkert är ni skärrade ett bra tag framåt.
Man inser såna här gånger vad som verkligen betyder något här i livet och säkert ska ni kramas extra mycket den här julen och ta hand om varann extra mycket.
Sköt om dej o de dina vännen!
Kram Cilla
Vad ska man säga, förstår att ni värderar livet just nu. Ibland undrar man varför man jäktar runt för. Tur att du kör en bra bil, vi har också en rejäl volvo. På jobbet däremot kör vi runt i små japanare, vågar inte tänka på hur det går om vi krockar med dem....
Ha en mysig kväll!
Kram Anna
Hej, läste just vad som hänt och vill bara skicka lite omtanke, vilken tur ni hade, ta hand om er.
Kram Jenny
Först idag läser jag vad som har hänt och blir oerhört lättad att höra att ni mår bra, efter omständigheterna. Änglavakt får plötsligt en synnerligen verklig innebörd.
Hoppas att du har möjlighet att bara ta det lugnt ett par dagar, smälta det som hände i lugn och ro.
Kram både till dig och lill-killen!
/Anna-Karin
Uch vad otäckt, blev alldeles kall när jag lästa vad ni har varit med om. Vilken änglavakt ni måste haft, ... och vilka underbara människor som hjälpte dig och sonen efteråt. Tänk vad fort det går, det är nog som du säger att livet går hand i hand med döden. Jag är så glad att det slutade lyckligt för er båda.
Kram Cin
Nämen gode tid..detta har jag missat..himmel alltså, vad otäckt..men vilken tur att det gick bra..Jaa, man ska vara rädda om varandra...
Ha det gott
Kraaam Anette
Men vännen vad ni varit med om...vilken ofattbar tur ändå att ni kunde gå oskadda ur en sådan smäll!
Ta hand om varandra !
kraam
Oj..... Läste nu vilken otäck och omskakande upplevelse ni varit med om..... Såååå skönt att ni klarade er oskadda! Livet är både starkt och skört.... Det är när man upplevt just DET som ännu fler nyanser i livets färgskala visar sig.... (på gott och ont....). Att värdesätta det vi ofta tar för givet.... gör vi inte alltid. Men ibland blir man så omskakad att man känner varenda molekyl i kroppen och ser alla snöflingor på marken... och ser att alla är olika.... Då tackar vi gud (eller något annat....) för att vi faktiskt vaknar på morgonen till en ny fin dag.... och för att vi har allt vi har....
Kram
/Charlotte
Hej
Vad skönt att höra att ni klarade er bra.
Men förstår helt din rädsla, hade känt exakt likadant...
TA hand om ER!
kram
sadnra
Vilken vacker bild på Er Mariette!!
Kan tänka mig att det finns extra mycket kärlek i Ert hem nu!
Vi tar så mycket för givet, det gäller att vara rädda om varandra och leva här och nu;o)
Varma Kramar Malin
Oj kära nån vilken chock för er! ...och vilken änglavakt ni hade! Jag minns för ett år sedan när Marie, Mia, Anna och jag varit på Lustfyllt i Habo. När jag sen var på hemväg körde jag på en älg men även jag hade änglavakt och jag träffade bara dess bakben med fronten på bilen men även det lilla gjorde att jag kände mig rejält skakig efteråt.
Tycker än idag inte om att köra i mörker eller i skymning/gryning på vägar där det inte finns viltstängsel.
Det sägs att när man kör på en vanlig 90-väg så kör man förbi en älg som befinner sig i närheten av vägen var 28 sekund (tror jag det var)! Det är otäckt mycket.
Måtte bilar och vägar fortsätta bli säkrare och säkrare så att ingen ska behöva omkomma eller bli allvarligt skadad pga viltolyckor eller andra olyckor i trafiken.
Varma kramar till dig och sonen!
Carina
Jag ryser längs ryggraden när jag läser om olyckan ni råkade ut för! Och vilken otrolig tur att ni klarade er så bra, jag kan verkligen tänka mig att man blir tacksam för livet på ett helt nytt sätt. Bäst att krama om varandra lite extra varje dag!!!
Hej där i sena vinternatten! Förstår din tacksamhet! Mycket kan ändras på några sekunder.
Dessa djur är inte att leka med, har varit nära själv, men inte så nära som du! Ja, tur att ni hade en stabil bil! Uppe hos oss har vi mkt älgstängsel runt vägarna men det kanske ni också har.
Hälsningar från norr
Carin
OH,vilken tur att allt gick bra med er.Man blir helt skakig utav en sån sak och extra måna om varandra efteråt.Vilket man ibland kan glömma bort när livet går i 110!
Kram Lena
Förstår att det är en hel del att gå igenom så här i efterhand - tankar och funderingar.
Och vad sjutton, här sitter jag och har lite panik för att jag inte hinner med allt jag vill innan jul...men hur viktigt är det egentligen när man hör något sådant? Jag har min sambo och våra barn och vi är friska vilket ju är det viktigaste av allt!
Härligt att ni tar hand om varandra. De där kramarna är nog lika välbehövliga både för dig som för barnen.
STORA kramen!!!
Jenny
Hej !!!!
OJ,oj,oj, läste detta nu...
Vilken otäck olycka, så snabbt det kan gå, herregud vilken tur att ni klarade er med lite skärsår . Bra att ni pratar om det så att chocken inte går in och stannar kvar.
Livet är värdefullt och varje ögonblick är en gåva. Ta hand om er.
Kram,Monica
Jag tror jag förstår att du var och är chockad, tack och lov är det ju inte sådant som händer var gång man är ute och kör, men jag lovar, man tänker på det när man varit med om det.
Jag körde på ett rådjur för ett tag sedan och jag tyckte det (lilla djuret i jämförelse) brakade till ordentligt, men jag förstod heller ingenting....
Kramar
Gokväll, Mariette!
Har tänkt på er under dagen och det glädjer mig att höra att ni mår bra!
Vilken fin bild på dig och lill-killen! Ni får ta hand om er och fortsätta att kramas. Kramarna behöver både du och barnen. Fint att ni också pratat om det då läker man fortare.
En stor bukett med skimrande kramar från Renate!
Oj, vilken tur ni hade ändå som klarade er så pass oskadda. Försår om du är rädd för att ge dig ut på vägarna igen, den rädslan kommer nog att sitta i väldigt länge.
Kan tänka mig att man verkligen får sig en tankeställare om man råkar ut för något liknande, hur fort det faktiskt kan gå och så kan allt bara vara över, usch jag ryser.
Sköt om er
....och en jättefin bild på er båda :)
Kram Filippa
Ett ögonblicksverk - så kan livet vara förändrat för alltid. Man behöver bli påmind om det ibland...
Vilken hemsk upplevelse det måste ha varit för er båda! Vet inte om jag ska orka berätta om att jag var med om en olycka precis ikväll...ingen älg inblandad, men halt och mörkt...totalkvaddad bil..usch jag ryser och kan inte sova..är dock oskadd och inga barn i bilen, bara hund. Säger bara TACK GODE GUD att det gick bra för er...vi fortsätter att krama familjen, det käraste vi har!
Eija
Skicka en kommentar