Lärk, nobilis, mossboll, lava, gerbera, vaxade och frostade äpplen. Fågel och kotte från min butik (Trendcompagniet). Ljusmanschetter och ljusstakar också min butik.
Visst är vintern den vackraste kulissen?!
Hej!
Ni är många som jag skulle vilja skriva och tacka, och ni som skickat mail...tack alla!!!
Vi har ju alla olika sätt att bearbeta saker och ting på och för mig har det känts så otroligt bra att ha bloggen att skriva av mig på (åtminstone lite grann...för det är klart att man håller många tankar för sig själv!) Jag vet ju att många som "känner mig" läser här...
Att få er feedback och er syn på saken till denna olyckan, ihop med era kloka ord har varit tröstande.. Samtidigt vet jag att flera av er känner att det gett er en tankeställare. Att många av er nu tänker på det som hände mig när ni själva är ute och kör.
Klart att man inte kan hålla sig hemma, men det är onekligen många som kan sänka hastigheten, inte dra om andra som dårar... Blir man träffad av en älg från sidan är det omöjligt att se, men annars tål det ju också att tänka på att titta ut mot sidorna... (som jag faktiskt gjorde denna kvällen, men det var lönlöst med den vinkeln älgen dök upp på!)
Ikväll har jag varit ute och sprungit, - mörkret har aldrig skrämt mig. Att vara ensam hemma här i "skogen" skrämmer mig inte... (tur är väl det). Men att krocka skrämde mig enormt mycket...
Men hur konstigt det än låter så tror jag det var en bra påminnelse.
En sådan där påminnelse om livet som alla skulle behöva någon gång...Ibland är det bra att vakna upp och se...lite mer...
Hopas ni njuter av vintern!
Kram Mariette
.jpg)
11 kommentarer:
Jag läste om olyckan precis och jag blir alldeles kall i hela kroppen. Vilken upplevelse. Förstår att du behöver prata om det månmga gånger. Vilken tur att änglarna var med er.
Kram Lotta
Jag är så jätteglad att olyckan inte blev värre! Ta hand om dig! Kram/Marie
Hej Mariette!
Jag har knappt läst en blogg på en hel vecka så jag har totalt missat vilken otäck olycka ni har varit med om. Så himla läskigt, känner kalla kårar utmed ryggraden. Är bara så otroligt glad att allt gick bra för er!
En stor varm kram!
Marie
Visst kan det vara en påmminelse, det gäller att ta var på nuet!!!
Vi vet aldrig vad som väntar oss & tur är det...
Ha en mysig kväll;o)
Kram Malin
Hej Mariette!
Tack för din hälsning hos mej ikväll...hoppas du känner dig bättre nu och att du snart kan lämna det som hände er bakom dig. Jag hade skyddsängeln i baksätet, oskadd, men det är klart att man går och tänker på vad som hände, halkan, maktlösheten, chocken. Som vanligt så ångar jag på med diverse sysslor, det har alltid varit mitt sätt att bearbeta svårigheter. Kanske hjälper det att berätta, vi får se hur jag gör...
Stort kram,
Eija
Hej Mariette!
De påminnelser som gör att man 'öppnar ögonen' är alltid smärtsamma på något sätt. Det ligger i sakens natur. Och det är klart att man helst inte vill uppleva smärta. Sådana påminnelser gör också att man upplever glädje på ett rikligare sätt än innan. Det är lätt att bli avtrubbad i vardagen, vilket man sällan ser just då. Utan det står klart för en först när man varit med om något omskakande som just 'öppnar ögonen'.
Det är bra Mariette att du har kunnat 'prata av dig' på bloggen. Bearbetning av svåra händelser ska inte underskattas.
jag har inte varit med om någon bilolycka eller så, men andra tillräckligt omskakande upplevelser som gjort att livets färgskala med alla undernyanser har synliggjorts för mig. Har kommit till 'a state of mind' där mina känselspröt inte går att packa ihop igen som det brukar bli när vardagen kommer igång. Jag ser det som att ytterligare en dimension har lagts till i mitt liv. Älskar dock vardagslunken förstås... den härliga, mysiga... den får man aldrig nog av ;-)
Kram Charlotte
Uch vilken hemsk olycka!!!
Jag jobbar inom hemtjänsten och vi åker bil på landet och det kan vara mycket vilt i farten och älgarna de är verkligen stora och kan orsaka stor skada.
Tur i oturen att det bara var bilen som blev mest skadad.
Förstår att tankarna inte kan släppa det som hänt.
Sänder en hel massa kramar
Anna
Det är viktigt att få prata av sig, om och om igen. Det är det som gör att man kan gå vidare... När något sådant händer, stannar man liksom upp och ser livet med andra ögon, här och nu...
Tänker på dig / Kram Liv
Hej !!
Förstår dina känslor och hur du måste bearbeta detta,som jag skrivit innan, det får ju ta den tid det tar, det är bra med bloggar faktiskt, för man kan och får skriva av sig,dra allt om och om igen, tills man kan släppa det man gått igenom och gå vidare. Klart man får en tankeställare,så är det ju. Livet är en gåva, är underbart och bör hanteras varsamt, så långt det går.Det är faktiskt viktigare än vi tror att inte stressa för mycket, men sedan vilar resten i händer som inte är våra.
Kram på dig,
Monica
Så sant så, Mariette! Vi människor har ju en förmåga att bara tuta och köra i livet (nu menar jag inte med bilen) och glömmer ibland bort livet, så även jag. Vi skulle nog behöva stanna upp ibland och tänka efter. Tyvärr ordnar ju livet sina överraskningar till oss, mer eller mindre obehagliga, då vi tvingas stanna upp och se. Jag skulle verkligen behöva ha förmågan och se ändå. Så visst leder det till eftertanke./Kramen
Jag lever med älgar och vildsvin precis utanför knuten känns det som, och tanken på att den stora fyrbenta bäst kommer på bilen behövs ingen stor hastighet för att orsaka skador..så jag ryser när jag läser dina inlägg..
Tack och lov klarade ni er!! men tankarna är kvar och de behöver bearbetas annars blir man tokig...
De är tur ni har änglar som vakar över er....
Underbart duktig du är med blommor..
Njut av vad vardagen har att ge!
Ha en bra dag
kram wivi
Skicka en kommentar