Arles och Vincent van Gogh.

Efter Bezièrs blev det lite matmarknad. 

(bild nedan)

Och sedan mot Arles, en stad som ligger 23 km från Medelhavet och som nog mest är känd för att en av de största målarna genom tiderna, Vincent van Gogh bodde här ett tag under sitt korta men produktiva liv.

Arles har också bla en amfiteater från romartiden som rymmer 25 000 åskådare och som under 1800-talet började användas till arena för tjurfäktning.

(syns på bilden ovan)

Musslor på matmarknaden...Och så många spännande fiskar det fanns här också.

Roligt att se allt "exotiskt" som erbjuds på matmarknader när man besöker andra länder.

Vi spenderade några timmar i Arles.

Strosade runt i den vackra staden både på tysta små franska gator och på stora bullrande fulla med turister...

Vi gick i Vincent van Goghs fotspår och tittade på det gula huset där han bodde ett tag och även bla målade denna berömda tavla av samma hus och trädgård...

När jag bodde i London köpte jag en massa konstböcker...

Och jag gick mycket på Londons fantastiska stora konstmuseum...

Värdefulla minnen för mig.

Tänk att jag en dag skulle komma till staden Arles där Van Gogh målade många av sina stora konstverk.😊

Det kändes "häftigt"! Och det var därför Arles stod på önskelistan att om vi hinner, ja då vill jag gärna att vi åker till Arles också...😍

Det var här i det gula huset som han hade sin incident med konstnären Gauguin som anslutit till Arles efter Vincents önskemål om att de skulle starta ett konstnärskollektiv.

Det hela slutade med att Gauguin flydde från huset efter ett stort bråk som urartade och Van Gogh skar av sig en bit av örat. Efter det togs han in på mentalsjukhus, och han fortsatte även att måla...

En sorglig historia som slutade i tragedi.

I Arles skapade Van Gogh några av sina mest berömda tavlor.

Intressant att komma till Arles och insupa atmosfären i denna vackra franska stad.

Nedan;

Trädgården vid det gula huset som Van Gogh har på sin berömda målning och där dramat med konstnärskollegan utspelade sig. Ingen fantastisk historia i sig men så välbekant från den världsberömda tavlan...

Vincent van Gogh utanför Gula huset i Arles.

Sen for vi mot Camargue!

Fin fredag!

💛💛💛💛💛

 

Jardin ljushus från Majas Cottage

Precis plockat upp dessa ljushus "Jardin" från Majas Cottage idag.

Har även snittat blomster och fyllt på i kyldisken.

Redo för helgen...💗

Frankrike resan fortsätter i nästa inlägg...

Kram

Hotel La Prison, Bèziers

Bakom murarna vid ingången till "hotell fängelset"...😍

Efter att vi kommit ner från bergen och Conques så satte vi styr mot Bèziers i sydöstra Frankrike,

Här i hjärtat av staden ligger ett riktigt häftigt hotell som är ett gammal fängelse de byggt om, till just hotell!

Riktigt coolt var det!

Här var ingången...
Bakom muren var hotellet och precis bredvid här på torget låg en vacker katedral.

Hotellet har ett fantastiskt läge med magisk utsikt över staden, floden och omgivningarna som breder ut sig nedanför.

Nackdelen då, ja du kunde inte parkera här.

Det fick bli ett parkeringsgarage och så bära packningen upp för backarna för här var det som sagt på toppen man bodde...

Givetvis sov man i de gamla cellerna...

Detta var definitivt resans häftigaste hotell vi bodde på.

Modernt och coolt om man vill bo på något annorlunda ställe.

Så häftiga detaljer i inredningen...

Stilrent och modernt i den råa miljön med galler och annat som bevarats för att behålla känslan av att det faktiskt varit ett fängelse.

När vi checkat in gick vi ut och åt och tog en liten runda runt stan...

När vi satte oss på torget på restaurangen som vi valt, som låg nära hotellet för det hade blivit ganska sent...,så kände man den där medelhavsluften och värmen....

Äntligen. Som man längtat efter den!

Helt underbart.

Nu var vi söderöver och medelhavsvärmen omslöt oss.💗

Frukost med utsikt på Hotel La Prison.

Sen var det dags att dra vidare.

På återseende.

Saint-Emilion och Conques

Sen kände vi att vädret var ganska kyligt och vi var ju fria som fåglar att styra kosan vart vi ville så vi bestämde att nu beger vi oss inåt landet och med siktet inställt på södra Frankrike.

Men innan man kommer så långt när man är på gränsen mellan Normandie och Bretagne så har man en bit att köra och andra områden att upptäcka.😍

Vi bestämde oss för att köra in i Bordeaux och ta oss neråt i Frankrike den vägen.

I Bordeaux kantas vägarna av vinodlingar. Vi satte in google maps på Saint-Emilion som är en pittoresk stad med branta kullerstensgator, vinbarer, vackra gamla hus och med en fantastisk utsikt över vingårdarna som ligger tätt tätt här.

Staden är ett väldigt populärt utflyktsmål och hit kommer inte bara vinturister utan även många som lockas av kultur och historia.

Det var på 700 talet som en munk från Bretagne slog sig ner på den plats som senare skulle bli Saint Emilion.

När vi var på tidvattensön Mont-Saint_Michel så köpte jag en bok som hette 50 platser man måste besöka i Frankrike och det var genom den som jag fann denna stad som stod med som en plats man måste besöka i Frankrike.

Något av det mest utmärkande exceptionella i Saint Emilion är monolitkyrkan.

Det är en underjordisk katedral vars höga torn reser sig högst i staden medan resten av kyrkan ligger under marken.

Kyrkan skapades i klippan ur en enda sten (därför namnet monolit) mellan 700 och 1100 genom att man utvidgade existerande grottor och stenbrott.

Det är den största monolitkyrkan i Frankrike.

Det finns tydligen så många underjordiska gallerier under Saint Emilion att biltrafiken är begränsad i stan. Men på de smala vindlande kullerstensgatorna är det så klart ändå bäst att gå!

Vin och mat i Saint-Emilion.

Sedan gick färden vidare mot Conques.

Denna stad ligger besvärligt beläget står det när man googlar och det är parkeringsavgift in till staden.

Men ännu ett äventyr vi tog oss an...😊

Staden Conques ligger längs världsarvet "vandringsleder till Santiago de Compostela" och kyrkan Abbaye Sainte-Foy de Conques är en etapp i pilgrimsvandringen. Det lät häftigt tyckte jag!

Här var det slingriga vägar upp i bergen som gällde för att komma till denna lite undangömda pärla.

Även Conques är med i boken som listar 50 platser man måste besöka i Frankrike...

Ja vi hade nytta av den boken, ett bra köp! Annars hade jag aldrig hittat denna stad som jag aldrig hört talas om...

Man fick köra och köra och även om det inte var mycket trafik upp hit så fransmännen, (som är vana att köra där så klart!) ja de körde som galningar i dessa slingrande kringelikrok vägar med kurvor hit och dit...puh...

Man fick i alla fall lön för mödan när man kom hit.

Det kändes som att komma in i en sagoby...som i en film...

Gammalt, undangömt...som en by som uppenbarade sig uppe i bergen och bara stod där med sin vackra historia och uråldriga hus.

Det är ingen , bara du, som går med klackar här sade min man.😇😅

Men jag tycker inte jag har klackar när jag har dessa skor. De är så sköna!😍

Det gick bra.

Jag stukade inte nån fot.😉

När vi vandrat runt här ett tag så insåg vi att klockan började gå mot kväll.

Dags att bege sig neråt från bergen och hitta ett hotell.

Och vilket coolt hotell det blev!

Resans mest annorlunda.

Kommer i nästa inlägg.

Kram

Mont-Saint-Michel, tidvattenön.

Mont-Saint-Michel

Tidvatten ön 

När havet översvämmar den permanenta landbryggan som förbinder ön och klostret med fastlandet så blir det en ö i några timmar.

Tidvattnet vid Mont-Saint-Michel är ett av de högsta i Europa på upp till 15 meter!

En unik syn och detta är ett ställe som folk vallfärdar till.

Runt tre miljoner besökare per år har denna tidvattenö och befolkningen är under 50!

På ett ställe läste jag att det var 29 invånare och på ett annat ställe läste jag 40, men det är inte många invånare, dock otroligt många besökare som vill se detta som är något av en uppenbarelse till plats...

Under 13 århundraden har klostret legat på ön belägen i bukten som ligger på gränsen till Bretagne.

Klosterkyrkan som uppfördes här är ett mästerverk som tar andan ur en.

Att gå in i den medeltida staden Mont-Saint-Michel kostar inget men det är inträde till klostret och det ska man ABSOLUT göra om man kommer hit.

Det är en upplevelse som är mäktig!

Först byggdes en kyrka cirka år 1000. Senare under 1000-talet byggdes ett romerskt kloster och under 1200 talet byggdes en gotisk konstruktion "Merveille", Undret.

Den utgörs av två byggnader med vardera tre våningar och ser mirakulöst ut att hänga på klippsidan, krönt av ett kloster och matsal.

Utsikten över bukten är hänförande.

På klosterkyrkans spira. 156 meter över havet, står ärkeängeln Michael.

Det finns en legend som säger att ängeln Michael år 706 visade sig för biskopen Saint Auber och sa "Du ska bygga ett kloster på ön".

Klostret är uppkallat efter ärkeängeln Michael.

Jag köpte en nyckelring med Mont-Saint-Michels ärkeängel när vi var på plats som numera hänger i min hemma nyckelring.

Ett fint minne att ha med sig.

Älskar att ha små minnen från resor.

Det känns fint att bära med sig som påminnelser...

Och högst upp på bilden nedan (om ni tittar noga😊), där sitter han...ärkeängeln Michael.

Himlen var mulen och mörk och regnet hängde i luften när vi började vandra ut mot tidvattensön.

Som tur var slapp vi regn och kunde strosa runt här inne utan att behöva ta skydd...det hade varit trångt då!

För här var redan ganska trångt.

Detta är ett ställe man inte ska besöka under högsäsong om man inte vill tokträngas!

Vi var här i slutet av maj och då var det helt OK!

Mycket folk men absolut inte så man inte fick plats.

Men...nog fick man trängas ändå...

Precis som många andra populära platser vi besökte så var vi på plats på förmiddag i god tid och det gjorde mycket för att undvika trängsel ännu mer. Dessutom är det inte lätt att få någon vettig bild när det är smockfullt med folk. 

Så mitt tips, åk inte under högsäsong och kom i tid på förmiddagar/morgon.

Den första bilden i detta inlägg tex...Det ser ut som att jag är ganska ensam på den kyrkogården vid de röda rosorna...

Men minuten efter vi tagit korten där så vällde folk upp för trapporna...

Man fattar att detta är ett av Frankrikes mest besökta turistmål.

Och vem blir inte lockad av att det är en liten bebodd ö med ett romanskt kloster och Europas högsta tidvatten...

Visst låter det spännande...

Väldigt glad att ha fått komma hit också!😍

Den medeltida byn bakom grindarna...ett äventyr att gå i dessa gränder och runt muren och blicka ut över tidvattenöns vackra vyer och Atlanten.

Klostret finns med på UNESCOS världsarvslista och det är storslagen upplevelse att gå runt här.

Att känna känslan av historia och svunna tider är inte svårt här...

Sedan for vi vidare inåt landet och söderöver.

Fortsättning Frankrike följer.

💙

Amerikanska krigskyrkogården och Omaha Beach.

På min önskan att besöka när vi var i Normandie,

Amerikanska krigskyrkogården.

Här ligger 9380 stupade begravda. De flesta som är begravda här förlorade sina liv vid D-Day landstigningarna i Normandie och i efterföljande operationer.

Amerikanska trupper dödade i Normandie begravdes först i temporära kyrkogårdar.

Anhöriga gavs möjlighet att få sina familjemedlemmar hemtransporterade eller om de skulle begravas på denna plats, 1956.

"Spiritually we feel that he is as close to us buried in France as if he was buried here. We are consoled to some extent in knowing he is buried in soil he flew over and helped to win back"

-Father of 2nd Lieutenant Walter F. Perra-

Tyska trupper invaderade Belgien och Nederländerna den 10 Maj 1940. Fyra veckor senare, efter att ha överrumplat den franska armèn, så intog de Paris.

De följande åren av ockupation var långa och brutala. Över en halv miljon fransmän förlorade sina liv under Andra Världskriget.

De flesta fransmän hade inget annat val än att acceptera sin situation. Trots det fann många fransmän, både män och kvinnor, vägar och sätt att göra motstånd mot tyskarna.

Operation D-Day inleddes den 6 juni 1944 och man anföll från land, hav och luft för att överrumpla tyskarna.

En gripande stund att gå här...

Att se alla dessa vita kors blänka i solen som rests till minne av stupade...

Här var mycket folk och de flesta hörde man prata amerikanska.

Inne på utställningen där det berättades och visades om kriget kunde man skriva in sin anhöriges namn på en dator och därmed få veta i vilken rad och plats de låg begravda. För även om det stod namn och delstat på alla kors över de som stupat så var det ingen som gick runt bland korsen.

Det respekterades att man inte gick in där.

Att inte bli tagen av en sådan plats är omöjligt och man begrundar verkligen över den hemska historien och hemska öde som alla dessa, de flesta unga, soldater gick till mötes när de skulle hjälpa till att befria Europa.

Nedan.

Omaha beach, även kallad "Bloody Omaha".

Här blev förlusterna stora pga kraftigt tyskt försvar som mötte de soldater som skulle landstiga här.

När vi var här så förbereddes det för fullt inför 80-års dagen av D-Day som inföll denna veckan.

På Omaha Beach står detta monument.

Innan vi åkte hit hade jag läst på om landstigningen och andra världskriget.

Tittat på dokumentärer.

Det kändes högst aktuellt att fräscha upp sina historiekunskaper om detta som verkligen rostat i minnet sedan skoltiden.

Och vad ska man säga...fruktansvärt...Omöjligt att inte bli berörd och betänksam.

Alla dessa hjältar som kämpade och som var livrädda och bara fick göra det ändå...

Krigets fasor som är högst aktuella nu också.

Det finns inte ord...

Jag är så tacksam för allt vi fick se på denna resa...

Sen styrde vi kosan vidare och ner längs Normandies kust.

Vi landade i Granville som var en vacker kuststad. Hotellet jag hittade låg precis vid havet och det var så fint att morgonen efter vakna till ljudet av måsar och hav, speciellt med minnen från gårdagen i bakhuvudet...

En god fiskrätt blev kvällens middag.

Fortsättning Frankrike följer...

Trevlig helg!

Medan jag var borta...

Kära fredag!

Tillbaka hemma är det en del att ta tag i så klart...

Nu gäller det att andas och inte låta stressen ta över...

Svårt för mig men livsviktigt...

En sak i taget. Och man hinner det man hinner och räcker till det man räcker...

Lätt att säga men kanske inte alltid leva efter.

Att komma iväg har gjort gott för mig.

En välbehövlig paus och kroppen tackade.

Sen var det ingen vilosemester för vi jobbade verkligen på med att beta av Frankrike under vår 11 dagars roadtrip Frankrike.😍

Och sååå mycket vi fått se och uppleva...

Vi har tex fått nya kläder under tiden jag var borta...😍

Som denna limegröna linneklänning...

Nedan;

Skjortan och jeanskjolen....

Nyheter...

Så fräscht med blå/vitt!

Mysigt att vara hemma hos katterna ändå igen))

Borta bra men hemma bäst som det kära talesättet lyder.

Och minnena från resan kan jag leva länge på...

Det var verkligen upplevelser för livet.

Frankrike resan fortsätter så klart här på bloggen.

Stay tuned.

Kram!

💙

Roadtrip Fankrike, vi börjar i Normandie...

Så var vi hemma från en spännande och händelserik resa i Frankrike.

Vi började vår Frankrike resa norr i Normandie, körde utefter Atlantkusten och till Bretagne, för att sedan vända inåt och snedda ner in genom landet och mot sydliga breddgrader och rivieran.

Vi har fått känna Atlantkustens salta friska vindar och medelhavets värme.

Städers puls och byars charm.

Kört förbi vinodlingar så långt ögat kan nå och andats in lavendelfälten i Provence.

Vi har inte bott två nätter på samma hotell och vi har sett och upplevt så otroligt mycket!

Frankrike vilket ljuvligt, stort och varierande land!

Det gällde att packa ner både varmare och somrigare kläder.😊

Jag tänkte ta resan steg för steg så gott det går och då börjar jag i Normandie där Frankrike resan började.

Vi körde hemifrån tidigt en söndag morgon och körde genom Danmark, Tyskland och sov sedan en natt i Belgien precis innan franska gränsen. Morgonen därpå när vi vaknade i Belgien så styrde vi efter en god frukost mot Frankrike och Normandie.

Första stoppet skulle bli Etretat.

Här i Normandie möter man alabasterkusten med sina mäktiga vita klippor som välkomnar Atlantens stormande oberäkneliga hav.

Jag hade läst att det skulle vara kyligt och det var friska vindar som välkomnade oss vid Etretats berömda elefanklippa.

Vi var här i slutet av maj och kom fram till Etretat innan lunch och det var redan så mycket folk!

Det hade jag läst att det skulle vara men som sagt vi kom inte under högsäsong! Jag skulle aldrig åka hit under semestermånaderna! (varning för det.) Parkering inne i byn är i princip omöjlig att få men min man lyckades (som vanligt!) få en parkering på det lilla torget där folk cirkulerade omkring för att försöka hitta en plats och när vi betalt kunde vi strosa ut och njuta (trots blåst...haha...) och beskåda denna otroliga syn av den vita elefantklippan.

Jag blev förvånad över att här var sååå otroligt mycket folk en måndag i slutet av maj.

Så detta är en populär plats!

De vita dramatiska klipporna lockar turister från när och fjärran.

Staden Etretat med sina runt 1400 invånare möts av 1,5 miljoner turister varje år!

Och det är mycket för det var inte stora vägar hit till Etretat...

Den engelska kusten är välkänd för sina vita klippor vid Dover men de franska klipporna på denna sidan sundet har blivit alltmer populära.

Etretat är också något så ovanligt som en turistort som saknar stora hotellkedjor och snabbmatshak.

Här är det charm och personliga små ställen som gäller.

Fint. Trots turist tillströmningen.

Elefantklippan.

För ni ser väl elefanten som doppar sin snabel i havet...

Berömda franska konstnären Monet stod här på strandpromenaden och målade en av alla sina berömda målningar.

Målningen är av elefantklippan och sardinfiskebåtar som lämnar hamnen...

Vid strandpromenaden kunde man stå på samma plats som Monet och se på vyn han såg och blicka på bilden av hans tavla...

Blåsigt vid strandpromenaden. Här fick man hålla i hatten!😅

Vi klarade vår runda här precis innan regnet kom!

Då satte vi oss på en restaurang och åt lunch.

Vi funderade på musslor, moules, som så klart serveras här "överallt" också men det blev Galettes.

(jag fegade ur och vågade inte prova det en enda gång...😉)

Här är det också mycket Galletter av alla de slag...så det slog vi till på.

Detta var första franska stoppet!

Fortsättning på vår resa följer....

Då begav vi oss mot Amerikanska krigs kyrkogården och Omaha Beach.

Hoppas ni vill hänga med!

Kram M