Att komma tillbaka i kroppen...

En härlig helg med träning, god mat och lite shopping.

Så kan man sammanfatta denna lilla februarihelg.

En fin en med andra ord.

Jag har känt mig så seg sista veckorna...

Kroppen har inte riktigt orkat springa, jag har haft ont och jag har inte känt den där motivationen och längtan jag brukar ha, och ja då får man ta det lugnare. 

Acceptera det och lyssna till kroppen och ta det mera stillsamt när det gör ont och man är småkrasslig.

Efter att jag var sjuk blev jag aldrig av med den envisa hostan som medföljde men nu känner jag mig i princip återställd och vilken glädje att känna

LÖPARLYCKA igen!

Så lycklig kan man bli över det så att man nästan faller i gråt för det är som att man lyfter.

Känslan av att springa när det går bra känns som att flyga (ja kanske inte riktigt men man flyger så mycket som man som människa nu kan med benen på jorden!).

Det är sååå befriande för kropp och själ!

Det är som ett annat tillstånd och man känner sig som sitt absolut allra bästa man kan bli.

Stark och glad och full av kraft.

Vi bor ju här.

Precis vid kraftstationen och den är så fin att följa i alla årstider.

Även en grå dag när vattnet släpps på för fullt är mäktig.

En annan dag i veckan som gick så var det en fantastisk rosaröd soluppgång här över dammen när vi körde till skolan och en annan seneftermiddag för någon vecka sedan så var det ett par svanar alldeles nere vid kanten till trädgården.

Det är lite en känsla av att man aldrig kan se sig mätt på vatten tycker jag.

Det står aldrig stilla.

Det har tusen nyanser och lika många speglingar.

Alltid föränderligt och olika.

Bild från dagens joggingrunda med mobilen.

Här vill man inte ramla ner...

Idag har solen skinit och små vårkänslor börjat spira.

Semlor till fika och kvällsmat blir lax med räkor.

Det ska vara gott att leva!

Kram och hej 

och tack för att ni finns där ute och tittar in här till mig!