Tio år sedan tsunamin och ute är det idag den vackraste av dagar...
Här vid vår utsikt jag ser varje dag.
Det vackra vattnet och kraftstationen i decembers förmiddagssol.
Ni vet alla de dagarna man tar för givet.
Som egentligen inte är en självklarhet.
Allt man har till låns och en dag måste lämna...
En sån här dag kan jag inte låta bli att tänka på det.
Och vara tacksam för min plats på jorden, min familj och vänner.
Allt man har så länge man får...
Och att stanna upp och se.
Tänka efter.
Och se allt det vackra vardagliga.
Min plats på jorden.
Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar