Ett brev till en katt...

 

Sommaren kom till sitt slut och du försvann.

Det gör så ont och du är så saknad.

Min lille vän som sov på mitt huvud när jag var så sjuk.

Om du visste vad du betydde...

Du som snackade och snackade, en riktig pratkvarn,

 och busade...

Du älskade att vara med när man skulle bada...då fick du fnatt och sprang som en tok upp och ner, fram och tillbaka, fast först smög du...så klart...

Du älskade att ligga och sova framför den knastrande brasan...

Du skulle ut och in, ut och in.

Du ville så mycket hela tiden...så du visste inte riktigt vad du ville....

Och du lärde dig av Smilla att det är perfekt att sova middag uppe i ett träd i ett övergivet skatbo varma sommardagar och att dricka vatten direkt ur badrumskranen med benen spjärnande på alla sidor för att inte ramla ner...

En liten söt tokstolle det var du, vår Vincent.

Älskad från första stund du kom hit.

Vi hoppas du kommer hem igen, det gör vi...

Så mycket, fortfarande.

💓